Och jag vet inte varför men jag återvänder alltid hit. Det var väl något vi gjorde, något vi sa här som förändrade mitt liv.

Jag lyssnar på kent och saknar en vän som stod mig mycket nära för något som känns som en evighet sen. Det som gått sönder kan man aldrig laga helt men man kan skriva en ny sida. Ett annat kapitel, en helt annan bok.
Är i Västerås, ska snart klä på mig och gå till Coop Nära, ensam, för så bad ass är jag. Inget snurr i mitt huvud, bara kaos. Imorgon åker jag hem till Dalarna och kaos. Jag vill inte Falun. Ändå vill jag överleva. Det är svårt.