fredag 11 januari 2013

länge leve du min vän, du som alltid följt mig hem, nykter eller alldeles för full.







lyssnar på diverse svensk pop.

fina, bra, glada saker ger mig ångest,
ledsna, trasiga, dåliga saker ger mig ångest.


jävla skitsverige. skitpop och skitsorg. 

idag ska jag hem till apz och äta chips & dipp, dricka någon öl och (försöka)spela tv-spel.
vill verkligen jättesupergärna. det var för länge sen vi sågs. han är en av mina bästa vänner. vi umgås inte så ofta nu men jag vet att jag alltid kan prata med honom, alltid. det är skönt. en bra vän. inte som resten av den här gråa massan.
ändå river det i bröstet, river av en annalkande ångest. 

länge leve sommaren, den som kom och gick igen, snabbare än någonsin förut.

är rädd för att träffa folk och umgås med människor och försvinna och kollapsa och jag vet inte. jag vet inte.
men bara när jag är här.
när jag är i västerås vill jag göra allt eller ingenting, det spelar ingen roll, jag mår bra vilket fall.
min fina arild. 
min fina fina fina pojkvän.

onsdag 2 januari 2013

ingen skit, bara sanning

Varje dag runt 13.00 sitter jag och funderar på varför jag vill ta livet av mig.
Sen kommer jag på att jag inte tagit min medicin. Ska livet vara såhär?